Den framtida dokusåpan om människorna som koloniserar Mars – vår tids ”En hjältes död”?

Att arbeta med noveller är ett bra sätt att få in litteratur i undervisningen, och det passar utmärkt när du har lite tid som du vill använda på ett vettigt sätt. Nu när distansundervisningen väntar runt hörnet (här i Stockholm) eller redan är ett faktum kan ett mindre projekt vara bra. Det funkar att ladda upp hela texten så att eleverna kan läsa och tiden går att styra rätt bra. Med uppgifterna som följer skapas elevaktivitet trots distansundervisningens begränsningar. För något år sedan arbetade jag med ett antal noveller i följd, och nedan följer ett upplägg som bygger på läsning av Pär Lagerkvists En hjältes död.

För er som behöver friska upp minnet så handlar Lagerkvists novell om hur en man får 500 000 kronor för att stå på huvudet på kyrkspiran och sedan falla ned till marken. Mannen ses som en hjälte, och biljetterna till evenemanget säljer slut på nolltid. Mannen intervjuas i olika tidningar och alla människor i byn ser fram emot den stora händelsen, av olika skäl.

”Ett var likväl alla ense om, hur fantastisk och egendomlig denna idé var och att något sådant som detta inte skulle kunnat förekomma annat än i vår märkliga tid med dess hets och intensitet och dess förmåga att offra allt.”

Nåväl, dagen kommer och mannen faller från kyrktornet och dör. Människor går, lite besvikna, därifrån.

”En förhoppningsfull ungdom offrad på det viset. Man gick missbelåten hemåt, damerna spände upp parasollerna mot solen. Nej, att ställa till med sådana rysligheter skulle då egentligen vara förbjudet. Vem kunde ha nöje av det? När man tänkte rätt efter var det ju upprörande alltsammans.”

Ingången till uppgiften är att ta de tre orden konsortiumkyrkspiran och djärvt (som återfinns i inledningen av novellen) och gå igenom med eleverna. Vad betyder orden helt enkelt. Jag ger eleverna tre meningar där orden används, och sedan får eleverna enskilt skriva tre meningar – en för varje ord – där orden används korrekt. Gemensamt går vi igenom några exempel. Sedan får eleverna skriva en mening som innehåller alla tre orden. Vi lyfter några exempel i hela klassen. Det här sättet att inleda berättade Jenny Edvardsson om på en föreläsning jag såg för ett par år sedan.

Nu läser vi novellen – eleverna har texten framför sig och jag läser högt. Novellen är bara två sidor lång, så det tar inte många minuter. Vi hinner också lufta några spontana tankar kring det lästa innan jag skickar iväg eleverna med frågan: ”Finns det någon motsvarighet till det vi har läst i vår tid?”

De får en stund att fundera ensamma först, och i mindre grupper får de sedan diskutera frågan om det finns några motsvarigheter i vår tid, och vad dessa i så fall skulle kunna vara. Vi lyfter upp tankar från de olika grupperna i helklass innan vi går vidare. Tillsammans läser vi artikeln ”Flera svenskar vill kolonisera Mars” (SvD 13 januari 2014). Eleverna får sedan återgå till sina grupper och fundera – är detta att jämföra med den unge mannen i novellen? Varför? Varför inte?

Vi knyter ihop diskussionen i helklass och lägger Lagerkvist åt sidan så länge. Möjligen (förhoppningsvis) har några tankar kring det mer allmänmänskliga väckts. Vad är vi människor beredda att offra för våra femton minuter i rampljuset i vår tid? Och på vilka sätt skiljer det sig från vad människor för hundra år sedan var beredda att offra?

Kanske fungerar det här upplägget även för dig? Det går naturligtvis att bygga in i ett större tema om man så vill, men jag tänker att det också finns något befriande med den här typen av kortare uppgifter, som trots att de snabbt är gjorda inte på något sätt gör avkall på tankeverksamheten hos varken läraren eller eleverna. Perfekt i pandemitider.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: